Nu har det passerat 5 år sedan jag förlorade min storebror.
Det sägs att sorgen och saknaden lättar med tiden.
Jag måste dock säga att jag saknar honom mer och mer för varje dag som går.

Det känns så otroligt sorgligt att han inte är här och är en del av mitt liv.
Jag önskar att han hade fått träffa mina busiga barn och att dom hade kunnat få lära känna sin Morbror.



Idag försökte jag förklara för Saga att jag också haft en bror, men att han bor i himlen och att jag saknar honom.

-Har han flugit dit?
-Ja, som en ängel.
-Har han vingar?
-Ja
-Är han en fågel?

Barn är bara så underbara, och hon kan alltid få mig att le. =)

-Min älskade storebror, i mitt hjärta finns du kvar.♥